Så verkar det då som om vi kommer ur husaffären med hedern i behåll. Mer än vad man tycks kunna säga om mäklar-Frasse, som hasplar ur sig den ena konstiga saken efter den andra... Men skit samma, så länge vårt rykte inte dras ner i fördärvet!
Nää, vet ni vad; såhär i Zeppelintider är det allt tid att gaska upp sig å det grövsta! Swoosh säger det så är veckan över och det är dags att borda the afternoon bird till London... Och bara det är ju förmodligen årets, om inte t.o.m de senaste årens, höjdpunkt.
Sen har vi ju faktumet att en svensk jul närmar sig med stormsteg, och får det bara bli snö i sundsvall så blir den helt perfekt.
(Fastnar framför en ABBA-dokumentär, som osökt för tankarna till svunna skidsemestrar med långkalsonger och jägermeister för dom vuxna, hockeyfrillor och salomonryggsäckar, samt Tompa och Ann-Katrin. På Smiths bil. Hm. Undra varför.)
Fick ett skönt bevis på att stockholmare är ruskigt arroganta och oförstående för hur NÅGON kan vilja bo NÅGON annan stans än i vår "uuuunderbaaaaara" huvudstad.
Robban, en av mina bästa kompisar, är en minst sagt inbiten storstadskid.
Vid hemfärd från veckans vanliga innebandy påpekar han hur läckert det är att Telefonplan blivit så "arty", varvid jag givetvis replikerar att jag inte kunde bry mig mindre. Jag bor inte där, och kommer förmodligen aldrig att göra det.
Robert:
- Men vadå, om du och Emma får barn, ska ni bo i Hallunda då eller?
Petter:
- Förmodligen inte, men vi lär ju definitivt inte bo i Telefonplan.
Robert:
- Nähä. Vart ska ni bo då?
Petter:
- Sundsvall förhoppningsvis.
Robert:
- Äh. Vadå Sundsvall? Skitstad.
Petter:
- Har du ens varit där Robert?
Robert:
- Har ju ätit på McDonald's där på väg till Åre... Åså har jag spelat hockey där...
Petter:
- Bra Robban. Bra.
Somliga alltså. Kan bli utomordentligt lack på sådant där resonemang...
Och grattis Liam, till den nyvunna förmågan att GÅ! Det får du ta och lära mig någon gång...